När man driver ett litet produktionsbolag måste hatthyllan vara fylld med olika hattar. Hattar att ta på sig vid olika tillfällen, väl anpassade efter vad situationen kräver. Ena dagen är det den stora, maffiga producenthatten som sitter stadigt på hjässan. Nästa dag är det manusförfattarhatten, en färgglad, bohemisk, smått galen hatt som ofta är en aning för stor. Regihatten är en basker….och inget annat. Journalisthatten är fortfarande en herrhatt med presskortet nedstucket som en ”fjäder i hatten” och för copywritern är hatten ännu ganska liten, men sitter stadigt. Lite som en toppluva, på väg att bli cool igen.
För att den person du för tillfället möter ska ha en aning om vilken hatt du just har på dig, är visitkortet fortfarande länken. (Är det inte underligt att vi på 2000-talet fortfarande använder oss av en liten pappersbit, som ett personbevis och en början på ett samarbete? Med all teknik som finns idag….en liten pappersbit?)
När Tinroof gav sig in i filmbranschen, gjorde vi våra egna visitkort hemma på datorn. Vi var nya i branschen och hade införskaffat oss en mängd hattar att ha på oss vid olika tillfällen.
Vi skaffade oss en mall, skapade våra visitkort, skrev ut på papper och skar sedan visitkorten med vass kniv på plastskärbräda.
Verkligen ”old school” och en doft av pysseldag på fritids, men vi möttes ofta av personer som charmades av vårt ”hemmabygge” och fick en trogen ”fanskara” som såg fram emot nästa säsongs färgskala och typsnitt.
Våra egenhändigt skapade visitkort, gjorde oss fira. Vi fick möjligheten att använda oss av slash….alltså denna symbol: /.
/ är mycket användbart när man äger måna hattar på hatthyllan. Ibland är vi Producent/Manusförfattare/Regissör. Ibland är vi Manusförfattare/Producent/Regissör. Och ibland är jag Regissör/Manusförfattare och syrran Producent/Manusförfattare. Allt beroende på om vi har möten med finansiärer, produktionsbolag eller minglar på filmfestivaler. Idag har jag lagt till Copywriter och Journalist också. Bara för att jag älskar hattar och utmaningarna som de ger!
Detta kan kanske ses som en aning schizofrent och många undrar hur vi kan hålla reda på alla hattar och roller, men för mig är det enda vägen att gå. Jag skulle bli oerhört uttråkad om det enbart stod en titel på mitt visitkort. Jag vill uppleva de olika sidorna av den skapande processen och det driver mig och Tinroof.
Visst….hade jag fokuserat på en hatt, hade det kanske gått snabbare inom just det specifika området, jag kanske hade blivit en fena på min titel, men om det inte hade lyckats då hade jag frusit öronen av mig.
Kanske är det ett sätt att behålla friheten och för att gardera mig mot en tråkig, enformig vardag, men jag älskar ”slash”. Symbolen är inte ett uttryck för rädsla att satsa fullt ut, utan tvärt om. Den ger mig frihet, omväxling och utmaningar. ”Slash” ställer krav på mig att samla på mig kunskap och växa som människa. Utan slash….vem hade jag varit då…?
Pernilla
Manusförfattare/regissör/copywriter/journalist/producent
En favorit-/ personifierad!
Tinroof 