Tag Archives: fantasi

Är filmbranschen redo eller är vi knäppa i skallen?

De dyker upp hela tiden. Filmerna som blir gjorda. Filmerna som lyckas ta sig från en tom manussida till en premiär på vita duken. Det är tusentals hinder på vägen som ska övervinnas och många nålsögon som ska slinkas igenom.
Men vilka slinker då igenom? Efter lite efterforskning på kommande svenska filmer, så är dysfunktionella familjer, tonårstrubbel, religiösa motsättningar och ”underdogs” vanligt förekommande. Och så Del 3:orna som den här gången representeras av Änglagård- tredje gånge gillt.
Det verkar som de filmer som visas på bio, följer en marknära nivå, längs en rak linje, utan att sticka ut. Lite som dansbandsmusik. Tillgänglig och bred. För mycket saxofon helt enkelt.
När jag granskar våra manusidéer: Episk storfilm som utspelar sig i seklets början om en ung flicka som blir pionjär i den amerikanska filmbranschen (Anna Q), fyra medelålders kvinnliga rockbrudar som lider av extrem fyrtioårskris men som tar revansch under en galen turné i Sverige (WitchKraft- a shortcut to hell), kvinna mitt i livet som går in i väggen och vaknar upp i en svart-vit Bergmansk värld (Tidlösa) och ung kille som avslöjar sin identitet som son till den förvisade Flashbaby, i en stad där 80-talet raderats från historien (Dirty Flashfoot), så undrar jag om branschen är redo för oss eller om vi är helt ute och cyklar?
Har vi för mycket fantasi? Lyfter vi våra idéer upp på en overklig nivå som är för konstig att greppa för gemene man? Tänker vi för stort? För dyrt? För mycket distade gitarrer?
Jag saknar fantasin i svensk film, den där upplevelsen som inte är diskbänksrealistisk, politisk korrekt och skraj för att dra ett fingefäpplande solo. Men frågan är om filmbranschen är redo?

Diskbänksrealism på Tinroof

Write on
Pernilla

Annonser