Etikettarkiv: vod

Framtidens filmtittande – en egoistisk handling eller en gemensam upplevelse?

Film är bäst på bio. Så hette det förr. Idag är man inte lika säker. Det pratas om nya visningsfönster och nya målgrupper som inte alls ser film på bio, utan hemma vid datorn, dvd:n eller på hemmabiosystemet.
Filmtittandet är under lupp just nu och debattens vågor går höga. Hur kommer framtidens filmpublik att se ut? Kommer biografen att dö ut? Finns det en individuell publik som kräver en individuell upplevelse på sina villkor? Vem gör vi film för och var ska de se den?
Själv tycker jag att film ÄR bäst på bio. Även om jag ser de flesta filmer hemma i soffan, på DVD eller VOD, slår det inte upplevelsen av att sitta i en mörk salong och se en rulle på den stora vita duken. En upplevelse som delas med andra människor och som kan ge upphov till samtal, funderingar, diskussioner och drömmar.
När vi enbart hade två tv kanaler i Sverige, hade tv samma effekt som biografen har idag. Vi såg alla samma tv program och kunde prata om det efteråt. Vem som sköt JR, diskuterades vid varje fikarast och slagsmålet mellan Alexis och Crystal i Dynastin, fick alla att välja sida för en av Hollywoodfruarna. Vi hade något gemensamt att ”ojja” oss över eller hänföras av.
Kanske är det just den här gemensamma upplevelsen av en film som är hotad idag, när filmpubliken väljer andra medium för sitt filmtittande.
Jag minns ett biobesök på Kvartersbion i Stockholm. En lite biograf på söder som specialiserade sig på klassiska filmer. Man köpte biogodis vid ett litet träbord och sin biljett av en tant i en lucka. Stolarna var inte särskilt bekväma och ljudet långt ifrån THX. Men jag kommer alltid att minnas filmen jag såg där: Cinema Paradiso (1988. Regi av Giuseppe Tornatore). En fantastisk film om en man som minns sin barndom i en liten italiensk by där biografen spelade en huvudroll. Alla var berörda efteråt och pratade om filmen.
Samma effekt hade bioupplevelsen Kramer mot Kramer, när jag och min kompis såg den på bio. Den var så sorglig att vi och fler med oss, grät (gemensamt) flera kvarter efter att vi sett filmen.
Idag ser vi fler och fler biografer försvinna från kartan. Hollywoodrullarna med sina fantastiska 3 D-effekter, presenterade av den senaste digitala tekniken, ställer tekniska krav på biografen för att den över huvudtaget ska kunna visa de allra senaste för en nyfiken publik. Det blir ett fokus på ”det senaste” och många filmer riskerar att aldrig bli sedda av samma ”nya publik” (om de inte är cineaster och medlemmar i lokala filmklubbar).
Skulle det inte vara fantastiskt om de små biograferna, istället för att bommas igen, visade klassiska filmer, som många aldrig sett på en stor vit duk? Som alternativ till ”det senaste”. Tänk att njuta av Gudfadern, Annie Hall, Taxidriver, Sunset Boulevard, Cabaret, Den sista färden, Deer Hunter (listan kan göras hur lång som helst) på vita duken, tillsammans med ett gäng andra filmälskare. Kanske för att kunna byta några ord efteråt, eller bara för att känna det speciella i att uppleva någonting stort gemensamt.
Ibland uppskattar man en liten bit choklad mer än en överfylld påse smågodis.

Pernilla

Tips på Biograf-filmer:
Cinema Paraidso (1988) The Purple Rose of Cairo (1985) The Majestic (2001).

Annonser